Sommarlovet här!

och värmen med den vill jag lova! Vilken hetta...men så härligt för alla som kan vara ute och bada eller bara ligga i hammocken och läsa en god bok.
Nu kan vi konstatera att "smekmånaden" är över för Njörvar för nu testar han oss var dag genom att snällt gå med ut ur hagen men väl utanför blir han fastvuxen! Får numera ha med mig ett spö när vi ska hämta honom och då går det fin fint (ja vem skulle inte röra på sig om det väntas spö...).
Han går riktigt fint både vid uteritt och att rida på volten även om han är måttligt road av att trampa runt på volten. I förrgår när jag red ut själv galopperandes på en bred traktorväg genom skogen tyckte jag att det var något märkligt framför oss på vänster sida av vägen. När jag kommit 20-30meter så såg jag att det var en älgko som stod helt stilla och stirrade på oss! Jag saktade in och skrittade lite sakta fram för att se om hon flyttade sig, men icke sa nicke, hon liksom Njörvar stod fastvuxen i marken. Var tvungen att ta en livlina och fick snabbt upp min mobil för att ringa en vän om råd. Vännen i detta fall blev min käre far som är jägare och som kan sina pricktavlors beteende. Han tyckte att jag skulle rida tillbaka en bit för att se om hon var på väg över vägen eller kanske väntade på sin kalv. Jag stod säkert runt 5 min och väntade medan bromsar stora som reaplan (nåja lite överdrivet kanske) tog tuggor av både mig och Njörvar. Tillslut bestämde jag mig för att vända och rida tillbaka igen då kon inte bahagade att flytta på sig.

Midsommarafton flöt på så fint. Min bror Niclas kom över och vi åt god mat hela dagen kändes det som...mat...mat..mat och dryck. Själv höll jag mig till alkoholfritt alternativ då sonen skulle på fest i Täljö så jag var chaufför och kände mig som en riktig vinnare på midsommardagens tidiga morgon!!!

I går var jag på klubben och tränade. Jag har ju tabbat mig vad gäller vittringen med Zäta då jag för ett par månader sedan lyckades få till en rejäl låsning på honom (hemma på baksidan) så att han inte ens ville gå ut till vittringen, han tyckte då att jag var allmänt äcklig och farlig så jag bröt (och bröt själv ihop) och har sen dess inte tränat. Igår bestämde jag mig för att ta upp träningen igen och bytte plats och begav mig till klubben. Friskt vågat startade jag med vittringen och stoppade in en pinne i armhålan som han sen "bara" fick hålla och klick, sen lade jag ut 15 pinnar med mellanrum och strödde ut godis mellan så att han kopplade på näsan när han kom dit, förnöjt kunde jag höra ljudet av en fullt påkopplad nos som letade och åt godis. Kanon tänkte jag, han kopplar i varje fall inte ihop något negativt ännu....efter det lattjade vi lite tillsammans och sen lade jag ihop alla pinnarna i en stor hög och lade min "svettpinne" framför och skickade honom OCH han går ut och nosar på "svettpinnen" och GRIPER den och kommer in! Thank god för det. Mer av vittringen vågade jag inte röra eller göra så vi tränade fjärren och inkallande med ställande samt sitt i grupp (fast då utan grupp) och en kort platsliggning. I kväll ska jag åka till klubben och träffa Annica och Prima och det ser jag fram emot.
Kram