Nico är en pärla!

men det visste jag ju förstås redan...nu har vi varit på återbesök hos vetrinären för hans hosta som blivit sämre. Det var inplanerat ett ultraljud på hjärtat. Nico är nog den mest tålmodiga tappre lille vän jag någonsin träffat på i hundvärlden. Han finner sig i allt trots att han visar tydligt att han inte tycker det är ok. Han ligger stilla vid röntgen, ultraljud eller vid blodprov, palperingar av alla möjliga och omöjliga ställen utan att ta lugnande medel. I dag som sagt ultraljudade de hjärtat för att se om hostningarna berodde på något fel där, men det var det inte (skönt). De ultraljudade ochså urinblåsan eftersom de hade sett urinstenar där vid en tidigare röntgen. De försökte ta urinprov genom att sticka en nål genom magen men då vek sig nålen så vi fick pröva den naturliga vägen med att jag fick gå ut, hukad och liksom kasta mig in under en 34cm låg mankhöjd i skenet av en skum lyktstolpebelysning när han skulle till att kissa för att försöka samla ihop några droppar men det blev lika med fiasko.
Så det ska vi göra här hemma imorgon istället och sen åka in med det på en gång. De vill ta reda på vilken sorts sten som ligger i urinblåsan. Är det struviter kan man minska dem genom att byta foder men är det den andra sorten (som jag inte kommer på namnet på) är det bäst att operera bort dem. Fick också reda på att Nicos ena testikel ligger i ljumsken och att han hade flera cystor på prostatan men de besvärar honom inte än så länge.
Sist men inte minst har vetr. kommit fram till att hans hosta beror på bindväv i lungvävnaden som kommer att bli sämre och sämre = att han kommer få stela lungor till slut vilket inte går att leva med. Därför överväger dem nu beroende på vad urinprovet visar att antingen låta honom fortsätta med Metacam eller att sätta in cortisonbehandling i stället. Båda har för resp. nackdelar. Vi får vänta och se....