söndag 27 september 2009

Åhhh vad jag tycker om lydnad....

I dag har vi varit iväg igen till Ann för lite privatträning i tävlingslydnaden. Vi har haft i läxa att träna vidare på fjärren, rutan och apporteringen. Träningen hemma har gått framåt så nu sitter fjärren som en smäck, rutan går inte lika bra men kan klämma till med en 10:a då och då men läxan vidare är att han ska rikta in sig själv mot rutan innan vi startar själva momentet. Apporteringen har han bra fart både in och ut (tidigare mest ut...) så nu ska jag jobba på att få till ett bättre gripande.
Ann visade också hur jag skulle fortsätta med inkallning med ställande, när jag skulle visa i dag gick han jättebra men det var en bit kvar till 10:an så det ska vi träna vidare på. Det som är så bra med ann är att hon är rak och ärlig med en enorm portion humor. Hon ifrågasätter hur och om man har tänkt nå´n plan och varför jag gör si och så eller vad belönade du nu...? Det är så oerhört nyttigt och roligt att sätta ord och förklara det jag gör i träningen för ibland finns ingen plan men det funkar ändå och ibland är det käpp rätt åt h-e. Det är då det är bra att ha en stor portion humor!
Vi fick en hel del små tricks att träna på tills nästa gång och jag längtar redan efter att träna!

På torsdag ska jag iväg med Nico till veterinären. Han har sån hosta hela tiden och när han hostat klart spyr han...känns ändå som om det inte skulle vara något farligt eftersom han är så pigg och matglad, men jag hoppas att de hittar det som gör att han hostar så han slipper det.

Mattestudierna är jätteroliga! Vilken lyx det är att få betalda studier!!! Men det känns att det är ett tag sen som jag pluggade på högskola, känner mig lite ringrostig med allt det formella skrivandet. Här får man inte tycka och tänka inte utan allt ska kopplas till adekvat litteratur och/eller föreläsningar samt se ut på ett speciellt sätt. Nåja skönt är det ändå. Hundarna är överlyckliga över att ha matte hemma 4 dagar i veckan istället för två. Jag börjar alltid morgnarna med en promenad i skogen kl 08.00 så hundarna får sitt och sen hem och städa undan innan jag tillslut sätter mig ner och pluggar, sen sitter jag där tills jag kommer på att jag varken ätit, druckit eller varit på toaletten på 3-4 timmar! Då är det dags för en paus.....kram kram

söndag 20 september 2009

studie start och hundträning

Ja ha då var studierna igång. Förra veckan började jag jobba halvtid så på onsdagen skulle jag gå hem kvart över 12, jättemärklig känsla och helt ok. När jag kom hem hade jag lite ångest över att lämna alla mina kollegor kvar på jobbet så jag kände att jag måste göra något vettigt av tiden. Sagt och gjort, jag dammsög, plockade i och ur diskmaskinen, rensade ogräs och plockad fallfrukt, skurade spisen och tog med hundarna ut i skogen, gär körde jag några uppletande samt hittade trattkantareller som jag tog med mig hem och rensade och gjorde iordning en svampsmörgås åt Amanda och mig. Då var klockan ungefär 16 så jag bytte om och cyklade ner till jobbet för att förbereda föräldramötet som började kl 18-20. Halv nio var jag hemma igen och då var det rätt skönt att huset var i ordning.
Ylva som också jobbar på samma arbetsplats som jag går samma mattekurs på Lärarhögskolan så vi samkör in dit. Hon kom förbi mig halv 8 på torsdagsmorgon. Kursen började kl 9. Det var såå roligt att vara tillbaka på LHS igen. Sån lyx att få sitta i skolbänken igen och att bara kunna fika och äta lunch i lugn och ro, diskutera m.m. Föreläsningarna var jättebra så nu har vi fått ganska rejält med inspirition, läxor och hemuppgifter att arbeta med tills nästa gång vi ses, är så glad att jag har mina tor och fre "lediga" för dessa hemstudier.

I kväll var jag även på klubben och tränade lydnad, det gick helt ok men längtar tills vi ska till Haninge igen nästa helg för mer tips och råd hos Anne.

I dag var hela familjen nere på IP och tittade på när Amanda spelade sin första 11-manna match i fotboll. Hon spelar ju 7-manna men har en otrolig begåvning vad gäller fotboll. Allt finns där, spelförståelse, bollkänsla, snabb och en jäkla vinnarskalle! Därför får hon vara med i ett lag med ett år äldre tjejer i div 2 för att utvecklas lite mer. Hon spelar fortfarande med sitt gamla lag också 2 dagar i veckan och med det nya laget 1 dag i veckan. Jättekul att se.
Nu ropar familjen...dags att fika! Kram

söndag 13 september 2009

Mot alla odds!

I går åkte jag ut i svampskogen igen med båda hundarna. Denna gång åkte vi ut till Rialaskogarna vid Largen med omnejd. Kan säga att det kryllade av bilar utmed vägkanterna. På första stället vi var gick vi en bit av roslagsleden tills vi kom upp på ett berg och döm av min förvåning när jag kände igen inhängnaden och huset vi kommit fram till...det var hos Åsa och Anders kennel Wira bruks! Där vände jag och gick tillbaka. Vi skulle ju kunnat hälsa på men jag tror varken Åsas eller mina hundar hade uppskattat att vi kom intrampande där....Jo till tikarna förstås hade Zäta och Nico tyckt om, men inte till hanen och jag tror nog att det skulle varit ömsidigt från deras sida.
Vi gick alltså tillbaka till bilen och flyttade till ett ställe jag tränade sök med Åsa och Anders förut. Där stod redan en bil men det området är så stort och man ser hur långt som helst. Vi var ute över en timme där tills jag hade gått vilse...jag började gå tillbaka för att lista ut vilket håll bilen stod när det hände....Zäta travade på före mig (som vanligt) och Nico efter mig (också som vanligt). Marken vi gick på var både mossa och gamla vita grenar och pinnar när Zäta ryckte till, vände sig om mot mig, blev stående och böjde huvudet in under magen som om det satt något där. Åhh nej tänkte jag nu har det säkert gått in en pinne i ljumsken, fan och jag som är vilse. Jag gick fram och tittade, döm om min förvåning när jag får se en pinne lika tjock som mitt pekfinger som har gått rätt in i snoppen!!!! HUR STORA ÄR ODDSEN FÖR DET??? pinnen sitter ett par cm inne i förhuden och resten av pinnen (c:a 20 cm med en förgrening) står ut utmed magen och bröstkorgen. Nu börjar tankarna att snurra vill jag lova. Jag försökte att dra lite i pinnen men den satt så hårt fast och jag var rädd att göra illa honom och jag kan lova att Zäta inte ville att jag skulle dra i pinnen just då. Stackarn och ändå så cool inför det som hänt. Hade inga koppel med mig och inte visste jag vart jag var heller. Zäta började att bli lite orolig men kunde sitta med pinnen och röra sig men jag var livrädd för att han skulle fastna med den någonstans i nåt ris och slita sönder sig. Ringde till Albano för att tala om att vi var på väg dit och medans jag ringde lyckades Zäta få loss pinnen helt själv och jag kunde pusta ut. Det verkar som om han är helt oskadd efter detta och vi hittade tillslut bilen efter ett tag och kunde åka hem. Tänk vilken tur han hade, älskade Zäta!

Nästa vecka börjar jag mina studier, ska bli sååå kul! Kram

lördag 5 september 2009

Gröna lund

I dag har hela familjen varit på Gröna lund. Det var jättefint väder och hur mycket folk som helst! Kan inte låta bli att vara lite rädd för att få svininfluensan när det är en stor folksamling, men jag hade garderat mig med alcogel (sprit) i handväskan!
Amanda hade som tur är en kompis med sig så att hon kunde åka med någon då både Micke och jag är urusla på att åka saker på Grönan, Mathias var också med men även han är av den försiktigare sorten. Alla tre av oss hade ont i magen under tiden vi väntade på att Amanda och Ebba skulle åka klart den nya attraktionen "Insane", ja bara namnet säger ju en hel del. De såg faktiskt lite smått bleka ut när de kom ner igen men efter 10 min var det på näsata åk som heter "Extreme". Det var lika bra att de fick gå runt själva och vi inte visste vilka äventyr de åkte. På stora scenen höll det repetition av kvällens sommarkryss. Vi tittade på Måns Selmerlöw, Ola, Kim Wilde och Europe samt Torsten Flink...Sen fick jag för mig att jag skulle prova att åka förra årets nyhet...kvasten! Jag och Mathias köade i nästan 30min innan vi satte oss i sätena. Jag hade varit helt lugn och Mathias har åkt den förut och inte sagt så mycket, men när vi sitter där innan start säger Mathias att han skakar och börjar att ångra sig! Men är den sååå läskig frågar jag då...Färden började rakt upp för att sedan gå raskt ner i en väldans fart, men den gick så mjukt att det faktiskt gick bra, både för Mathias och mig.

Nu till hunderiet....har efter vår träning för Ann koncentrerat mig på de tre momenten som jag fick hjälp med, apporteringen, fjärren och rutan. Tänk det går riktigt bra! Tränar en lite stund varje dag och som all träning ger det ju resultat bara man tränar! Känns bra att fokusera på få moment i taget. Fick också meddelande om att agilitykursen som jag anmält mig till skulle starta, efter en kort betänketid ringde jag tillbaka och tackade nej till platsen. Kändes sååå skönt efteråt....det är superkul med agility men det är lydnaden som kommer i första hand för mig och Zäta. Eftersom jag snart kommer att börja mina studier på lärarhögskolan känns det klokt i att inte ta på mig mer utan att jag vet vad kursen kommer att kräva av mig. Agilityn fortsätter jag att träna i mån av tid för hur det nu än är så är det fantastiskt kul!
I morgon ska jag åka ut till Erica och tita på hennes små valpar; blandning av papillon och pinsher....kram