Kändis, Prima och grinig gammal gubbe...

I söndags gick Zäta och jag till klubben. Där skulle vi träffa Annica och Juni för att träna lite lydnad. Väl framme var det full aktivitet på agilityplanen och Pernilla och Hedda var även där vilket var kul! Det blev som vanligt mycket prat (som jag älskar) men även träning så klart. När vi var klara gick vi till parkeringen och då kommer en bil upp som stannar och ur den bilen kliver en man ut som hälsar och vi hälsar tillbaka och stannar vid Annicas bil. I samma ögonblick som jag sa hej tänkte jag att; gud vad jag känner igen den karln men kunde inte placera honom....han kliver ut och börjar gå ett personspår bredvid oss. DÅ kommer jag på vem det var, Jerry Williams så klart! Jo då han tog ut sin finfina Malinoishane ur bilen och spårade samt tränade lydnad på apellplanen, verkar vara två coola killar båda två.
Här hemma har vi konstaterat att våra hanhundar ryker ihop mer än vanligt. Jag har tittat på i vilka situationer detta händer och kommit till insikt att det är Nico (inte oväntat...) som är vår polis som utlöser 99% av alla bråk. De ryker inte ihop länge för Nico (som sätter igång det hela...) ger sig lika lätt när Zäta blir förbannad och tycker att nu får det f-n vara nog! Men..han är lika fort på Zäta igen (om han tycker att det behövs!) Det kan handla om att Zäta rör sig för fort på balkongen (när ungarna spelar fotboll på gräsmattan) eller att vi säger till Zäta (2 sek senare är Nico där och håller med om att han behöver sig en åthutning till...) Nåja kan väl bara konstatera att han blivit en grinig gammal matglad gubbe!
Nu har jag återigen haft förmånen att få följa med och träffa Annicas valp, Prima. Även denna gång var det fullt ös i valphagen. Annica kom och hämtade mig vid halv 4. Då hon såg mig komma ut i shorts sa hon: du vågar ha shorts på dig du...
I samma veva ångrade jag mig att jag inte valde långbyxor i stället. Kom ihåg sist hur mycket de hängde i både armar och byxben. Men men, lite spänning ska man väl ha här i livet eller?
Hos Lena fick jag även träffa Linda. En jättetrevlig tjej från Luleå (som för övrigt är delägare i kenneln New Story). Hon hade med sig två hundar, Nio och Kiwi. Kiwi var den tik som Annica önskade sig en valp efter först, men hon fick 7 hanar. När Linda släppte ut sina hundar kom först en otroligt bildskön maskulin herre fram (Nio), mycket vacker och intensiv. Sen såg jag Kiwi, för tillfället urfälld efter valpkullen men gud så fin och trevlig! Wow! Henne skulle jag lätt vilja kidnappa med mig hem! Hon verkade otroligt stabil, lagom storlek och intensitet, förig och kontaktbar, ja allt man vill ha hos en arbetsbar kompis!
På fredag ska Annica hämta hem sin lilla Prima! Har redan bokat in mig på att få vara med på MH beskrivningen av denna kull nästa år. Ska bli spännande att följa Prima och Annica tills dess. Som sagt, Annica kommer förhoppningsvis få många härliga år tillsammans med Prima (och ett o annat grått hårstrå på cupen...) men det är ju det som är livet, eller hur?
Kram på Er!

Regn regn och regn..och så valpen Prima!

Nu har det efterlängtade sommarlovet kommit för mina barn och mina elever! Det negativa med att arbeta i samma kommun som sina egna barn är att man inte kan vara med på deras skolavslutningar eftersom man jobbar då. Men å andra sidan har jag varit med på alla deas avslutningar när de var små och sen har man faktiskt alla loven samtidigt som dem vilket inte är alla förunnat (en liten tröst..)



På avslutningsdagen slutar även jag tidigt så då brukar vi baka en avslutningstårta när jag kommer hem. Det är en tårta med marängbotten, vaniljglass, grädde och massor av jordgubbar, mums!



I helgen har vi också haft gäster, nämligen min pappa och Anita. De har varit på bröllop här nere i Sorunda och sov över hos oss i två dagar. Pappas hund Maja var också med men hon fick stanna kvar hos oss medan pappa och Anita åkte på bröllopet.



I helgen har vi också varit på fotbollscup igen, Amanda spelade flickcupen i Margretelund. Det spöregnade HELA tiden från kl 14 när det var samling tikll kl 20.00 då det var över. Jag fick skynda mig hem med henne då hon skulle på utklädningsfest, hon är en riktig partypingla...älskar fester både hemma och borta! Hon hann med en fest även på fredagskvällen också...Raka motsatsen till vår son Mathias som är riktigt hemmakär, vill inte vara ute bland mycket folk eller resa bort. Jag kan konstatera att Amanda är lik Micke i det avseendet och Mathias lik mig.

Nu har jag haft förmånen att åka med Annica till hennes uppfödare för att titta på hennes blivande valp. Det har varit jätteroligt. Nu var de 6,5 veckor gamla och riktiga rivjärn! Kom hem med blodet rinnande från fingret....nej då så farligt var det inte men blodvite uppstod då jag skulle ta bort en valp som fullständigt slet morrande och gjorde dödande huvudryckningar i min jackärm, liksom hängande likt en skyddshund, det var Prima det! Numera kallad "hangar hunden". Gud vad vi skrattade åt detta. Faktum är att hon är kollosalt ljuvlig. Så bedårande vacker, kloka ögon, mörk i ansiktet och supersocial och kontaktsökande. Det känns som om det är en hund Annica kommer att ha riktigt roligt med och samtidigt få ett och annat grått hårstrå på cupen. Kort och gott en kanonarbetshund!





Ha det så bra! Kram

Helgen över...

Ja ha då var denna helg över. I Fredags slutade jag tidigt så jag var hemma vid halv 3. Gick ut en promenad med hundarna och lyssnade till alla lastbilars musik som dånade ut över röllingby nejden. Så härligt att se och höra alla glada studenter, jag blir riktigt glad av det! Var sedan och handlade en present till Marita eftersom jag skulle träffa både Marita och Marianne över en bit mat på kvällen. Det var dags för vår tjejmiddag igen. Alltid lika trevligt att träffa dem.

I lördags var det städ och handlingsdag. Micke hade bjudit över en av sina arbetskompisar, Roberto från Italien för att äta mat och se på Sverige-Danmark matchen. Han hade aldrig varit hemma hos oss tidigare så det var kul. Roberto visade sig vara en riktigt trevlig man och mycket mycket snäll (vet inte hur många ggr han erbjöd sig att hjälpa till med middagen...) Medan de tittade på matchen tog jag mig en promenad med hundarna förbi klubben och tränade lite agility. Jag kan säga att det var helt dött ute på människor, alla satt nog hemma och tittade på TV.

På lördagen gick också Österåkersmilen. Mathias och hans fotbollslag skulle springa 5 km. Just i år hade de dragit om själva milen så istället för att gå förbi vår korsning så sprang nu alla förbi huset! Det var riktigt häftigt att se alla ifrån hustrappen! Sånt gillar jag, när det är liv och rörelse.

I söndags var det dags för både Amanda och Mathias att spela match igen. Jag stannade hemma för det fanns en hel del att ta hand om som jag prioriterade. Roberto åkte med Micke och Mathias till matchen och Amanda fick skjuts av sin tränare till hennes match.
På kvällen åkte jag upp till klubben och tränade Zäta tillsammans med Annica och Juni. Juni går verkligen riktigt bra och i dag gjorde de fjärren på tävlingsmässigt avstånd och alla tre skiften! Snyggt! Zäta var upp över öronen taggad och ville aldrig lägga av och kunde nog ha hållt på hela kvällen. Vi fick till en platsliggning, hoppet, apporteringen och lite fritt följ.

På tisdag ska jag följa med Annica och titta på hennes blivande valp! Ska bli superroligt! Snart är det sommarlov...!!!! Kram Annica