Nico är en pärla!

men det visste jag ju förstås redan...nu har vi varit på återbesök hos vetrinären för hans hosta som blivit sämre. Det var inplanerat ett ultraljud på hjärtat. Nico är nog den mest tålmodiga tappre lille vän jag någonsin träffat på i hundvärlden. Han finner sig i allt trots att han visar tydligt att han inte tycker det är ok. Han ligger stilla vid röntgen, ultraljud eller vid blodprov, palperingar av alla möjliga och omöjliga ställen utan att ta lugnande medel. I dag som sagt ultraljudade de hjärtat för att se om hostningarna berodde på något fel där, men det var det inte (skönt). De ultraljudade ochså urinblåsan eftersom de hade sett urinstenar där vid en tidigare röntgen. De försökte ta urinprov genom att sticka en nål genom magen men då vek sig nålen så vi fick pröva den naturliga vägen med att jag fick gå ut, hukad och liksom kasta mig in under en 34cm låg mankhöjd i skenet av en skum lyktstolpebelysning när han skulle till att kissa för att försöka samla ihop några droppar men det blev lika med fiasko.
Så det ska vi göra här hemma imorgon istället och sen åka in med det på en gång. De vill ta reda på vilken sorts sten som ligger i urinblåsan. Är det struviter kan man minska dem genom att byta foder men är det den andra sorten (som jag inte kommer på namnet på) är det bäst att operera bort dem. Fick också reda på att Nicos ena testikel ligger i ljumsken och att han hade flera cystor på prostatan men de besvärar honom inte än så länge.
Sist men inte minst har vetr. kommit fram till att hans hosta beror på bindväv i lungvävnaden som kommer att bli sämre och sämre = att han kommer få stela lungor till slut vilket inte går att leva med. Därför överväger dem nu beroende på vad urinprovet visar att antingen låta honom fortsätta med Metacam eller att sätta in cortisonbehandling i stället. Båda har för resp. nackdelar. Vi får vänta och se....

Snart lov!!!

Nu har jag inte skrivit på ett bra tag. Livet rullar på eller snarare springer iväg. Jag har kommit på med hjälp av mina nära och kära att det bara är jag som kan välja hur fort livet ska gå. Ja visst, det kanske inte går att sakta ner den "vanliga" gången men just att försöka leva i nuet är något som är så svårt men en riktig utmaning som jag ska bli bättre på.
De gånger jag lever i nuet är när jag tränar hundar eller är uppe i norrland...och snart är det höstlov. Det ska bli så skönt även om jag jobbar mån, tis och halva onsdag känns det som lov. På torsdag nästa vecka åker barnen och jag upp till pappa och Anita i vackra Skallsta i Ångermanland. Det är den plats för mig där själen kan få ro...all denna vackra natur, stillheten och lugnet ger tid till eftertanke och reflektion, något som jag känner är stor bristvara här hemma.
Eftersom jag har varit oerhört stressad den senaste tiden har jag också fått tydliga symptom på att kroppen säger ifrån att jag ska lugna ner mig....som min läkare sa till mig:
- det är ditt ansvar att lyssna på kroppens varningssignaler och det räcker inte med att lyssna! Du måste göra något åt det också!

Ja, så vad kan inte bli bättre att göra än att åka dit själen kan få ro tillsammans med dem jag älskar och där reflektera över hur jag vill leva mitt liv tillsammans med min familj. Sen kommer det nog att bli en del hundträning också....Med ljus och värme /Annica

Vinst i lydnadsklass 2

Jag är så glad för att vi kom iväg i morse till väsby brukshundklubb. Vi skulle träffas kl 11 i klubbstugan, startordningen var redan gjord och det var 14 ekipage i vår klass och vi hade fått startnr 7. Först tänkte jag skönt då kommer Zäta ligga platsliggning i ena änden, och det fick han göra men ut mot planen där alla satt med eller tränade sina hundar. Anledningen att jag inte tänkt åka i väg var för att vi inte har tränat platsliggning utom synhåll med andra obekanta hundar. Såg till min frustration att han skulle ha en schäferhane bredvid sig också, men det var bara att bita ihop och hur det än är så är det ganska skönt att vara utom synhåll för då kan man ju inte veta vad som försigår...istället tittade jag på en jättesöt korthårig BC tik som tävlade i elitklass eftersom vi var gömda bakom ett förråd som stod mellan planerna. Alla hundar låg kvar på platsliggningen och jag var sååå glad och tänkte att det hade varit värt att åka hit bara för platsliggningens skull.
Fria följet var lite knepigt då man fick runda hindret och gå bredvid rutans koner vilket störde många hundar. Läggandet gick inte alls då Zäta satte sig och jag min dumma nöt lägger inte på ett dubbelkommando utan låter han sitta där = nollat moment. Musten gick lite ur mig då men jag bestämde mig genast att göra så gott vi kunde i de övriga momenten. Summa summarum gick det riktigt bra trots att det inte gick så bra i apporteringen och inkallande med ställande.
Poängen blev följande:

Platsliggning 10p
Fritt följ 9p
Läggande -
Inkall m ställ 7p
Rutan 10p
Apportering 7p
Hindret 10p
Fjärren 10p
Helhet 9p

Summa 174p

Är anmäld till Vallentuna BHK i morgon men nu blir det sovmorgon i stället och träna vidare mot Lydnadsklass 3. Kram

Nico till veterinären...

I dag bar det i väg med Nico till veterinären. Hade bokat en tid för att kolla upp hans hosta och kräkningar. Det är alltid så svårt att veta när man ska åka iväg till veterinären. Vad är okej att ha när man blir gammal? Har varit där så mycket med Nico de senaste 3 åren och de har aldrig kommit fram till några riktiga diagnoser mer än att troligtvis kan det vara si eller så och så går det vidare till nästa undersökning och pengarna bara rullar i väg...
Men nu åkte jag i alla fall med denna hosta eftersom det har blivit sämre den senaste tiden. Sist jag var hos vetrinären hade han också hosta men inte lika ofta och då kollade de mest upp hans förhöjda levervärden och hans diffusa hältor, men hostan fanns där redan då för 1 år sen.
Denna gång röntgade de lungorna på honom men det var "bara" förkalkningar som var ok eftersom han är äldre, men de hittade 3 urinstenar i urinblåsan. Sen tyckte de att han trampar igenom i sitt ena framknä och allmänt svag i lederna bak så nu har vi fått Metacam som han ska äta livet ut! Han skulle inte hoppa något eller anstränga sig eller gå långa promenader utan bara få skrutta runt och få vara äldre, och det är ju precis det han gör nu förtiden. Eftersom de inte hittade något på lungorna vill de att han ska ultraljuda hjärtat och då även urinblåsan med stenarna i.
2 timmar senare åkte jag hem igen med en mycket trött Nico.
I kväll ska jag träna Zäta lite, hoppas det går bra. Sen ska jag krypa upp i soffan med en skön filt och äta chips och titta på en film. Kram